Folkbildning bygger på några gemensamma principer, oavsett om det är i studieförbunden eller på folkhögskolorna. Det handlar om att

• folkbildning är fri o frivillig. Den utgår från människors egen vilja att söka kunskap och insikt och det människorna själva som bestämmer vad, hur och när de ska lära
• folkbildning är lärande i gemenskap. Studiecirkeln är det främsta uttrycket för detta. En liten grupp som genom studier, samtal och samarbete bildar sig – och når de mål de själva har satt upp.
• folkbildningen bygger inte på att man lär sig för något särskilt syfte utan bildning har ett värde i sig. För många är just lusten att lära och det personliga intresset som styr. Och inom folkbildningen är det skäl nog.
• folkbildning och folkrörelser hänger ihop. De flesta studieförbund har folkrörelser som medlemmar liksom många folkhögskolor har folkrörelser som huvudmän och ägare. En stor del av alla cirklar och kulturprogram genomförs i samarbete med föreningar.

Folkbildning är en verksamhet som främst vänder sig till ungdomar och vuxna, även om studieförbunden också bedriver viss barnverksamhet. Folkhögskolan har en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. I studiecirkeln behöver du vara 13 år för att delta, detta för att kunna delta på studiecirkelns förutsättningar.

Folkhögskolornas verksamhet bedrivs framför allt i allmänna kurser (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer, men de har också ett rikt utbud av profilkurser, yrkesutbildningar, distanskurser och olika kortkurser, framför allt sommarkurser

Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna.

Studieförbunden arbetar främst med tre verksamhetsformer:

– studiecirkel

– kulturprogram

– annan folkbildningsverksamhet

 

Studiecirkel

Studiecirkeln är definitionsmässigt en liten grupp människor som planmässigt bedriver studier och söker kunskap utifrån sina behov och intressen.

Kulturprogram

Ett kulturprogram är en öppen verksamhet i form av föreläsning, teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning, tvärkulturell verksamhet eller utställning som framförs eller visas inför publik. Programmen ska ha en sådan utformning i tid och rum att de bidrar till att skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke.

Annan folkbildningsverksamhet

I annan folkbildningsverksamhet kan studieförbundet genomföra folkbildande verksamhet i fria och flexibla former. Verksamheten ska motsvara de generella kvalitetsambitioner som såväl studieförbundet självt som riksdag och regering ger uttryck för. Verksamhet i annan folkbildning ska ge studieförbundet möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet.

Annan folkbildningsverksamhet skiljer sig från studiecirkeln genom att man kan vara flera än i en cirkel, man kan träffas färre gånger som en prova-på-aktivitet eller helgkurs eller man kan vara yngre, ner till 6 år.

 

Läs mer